Nu i helgen blev Sarah så sjuk att hon hade svårt att ta sig in i stallet från hagen. Man så att hon hade ont och led massor så vi fick ringa till ambulernade i Uppsala på kvällen. Vetrinären kom sent och undesökte henne men kunde inte hitta vad som kunde vara fel. Hon gav smärtstillande men det verkade inte hjälpa för hon visade fortfarande smärta och man fick inte röra magen på henne. Efter midnatt beslutade hon att Sarah behövde vå i sig vätska så hon lämnade oss med 10 liter Kabi lösning som skulle droppa in via den nål som hon hade satt i halsen. Då det var -20 grader kallt ute och 0 inne i stallet var det inte så skönt att vistas där många timmar och passa henne. Men det måste gå och vi fick gå in i bland och värma oss och dricka något varmt. Någon gång vid 3 tiden var det bara en liter kvar så Cissi avbröt droppet och opererade bort nålen från halsen på henne. Nu hoppades vi att hon skulle må bätter i morgon n¨är Carina kommer hem sit nattarbete. Carina tyckte att hon mådde bättre och släppte ut henne i hagen tillsammans med de andra hästarna på morgonen. Underdagen kunde man se henne lam och stå och sparka med fram hoven i marken så hon hade fortfarande ont. På efermiddagen när det var dax att ta in hästarna var Sarah mycket sämre och det blödde ur djuren varför vi snarast lastade in henne i slöpet och for till SLU/SVA i Uppsala. Dä kunde man konstatera att Sarah har en misstänkt ruptur i livmodern som kan orsaka att fölet inte kommer klara sig. Hon fick stanna kvar över natten för större undersökning i morgon då specialister finns inne. Men senare på kvällen ringde man och förklarade att Sarah nu låg ned och kunde inte resa sig och var mycket dåligt och ville ha ett Ok på att avliva henne. Cecilia blev förtvivlad då Sarah var som en bebis för henne och hade sätt framemot att få ett föl efter henne i maj, allt skulle nu spolieras och krossa hennes hjärta.
För ett litet tag sedan tog nu vår älskling sitt sista andetag och lämna jordelivet tillsammans med sitt föl och Cecilia i djup sorg och saknad. Cissi kommer att sörja henne djup och länge och det är svårt att försöka att trösta henne för tillfället.
Bilden ovan är från en Distanstävling då hon och Cecila tog första plats för första gången. De deltog efter detta i ett flertal tävlingar och hon ställde alltid upp på Cecilia till 100% , vem skall nu spor´ra henne i livet som Sarah har gjort?
2012-02-05
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar